Det blev tre brons och ett hedersomnämnande i år för det svenska laget som bestod av Fabian Högberg från Uppsala, Sarah Tovatt från Stockholm, Oscar Lundström från Trollhättan samt Alexander Bökman från Göteborg. Dessutom var Alexander mycket nära att även han knipa åt sig en bronsmedalj.
Man kan se den fullständiga resultatlistan på ibo2015.org. På träningshelgen inför tävlingen diskuterade vi ledare om vi skulle dissekera fisk eller inte. Vi valde bort det, och tog kräfta i stället, vilket sedan visade sig vara ett oklokt val då en av de fyra praktiska uppgifterna just var att dissekera fisk.
De danska värdarna för tävlingen hade alltså 239 lika stora torskar till eleverna från 61 olika länder att arbeta med. Såväl yttre detaljer som detaljer i matsmältningsorganen, hjärtat och hjärnan skulle dissekeras fram och sedan dokumenteras på foto. Varje elev hade en läsplatta och ett clip-on mikroskop till plattan att dokumentera sina resultat med. De skulle alltså dissekera fram de olika detaljerna och sedan märka dem med en nål med nummer och fotografera så allt var synligt i bilden.
Att använda denna sorts mikroskop för att ta bilder med en mobiltelefon eller läsplatta tycker jag verkar vara en intressant idé att prova för att dokumentera laborationer i skolan. Clip-on mikroskopen är inte särskilt dyra så det är något jag tänker testa nästa läsår.
Ytterligare en praktisk uppgift, den som handlade om växtanatomi, skulle dokumenteras på samma sätt. Här skulle olika växtdetaljer identifieras, märkas och fotograferas. Till denna uppgift skulle eleverna även placera växter i rätt grupp och sedan göra ett fylogenetiskt träd baserat på vissa egenskaper. Här kände vi ledare oss mera nöjda med vad vi tränat på inför tävlingen, eftersom vi ägnat tid både till växtanatomi, systematik och även fylogeni.
De två andra praktiska uppgifterna handlade om molekylärbiologi och biokemi. På molekylärbiologilaborationen skulle de göra en klyvning med restriktionsenzym, PCR, och sedan köra en gelelektrofores på detta. Och på biokemin skulle de genomföra en enzymreaktion med och utan hämmare och mäta detta genom spektrofotometri. Båda dessa typer av uppgifter hade vi också tränat på men det visade sig dock vara mer eller mindre omöjligt att hinna med om man inte var riktigt snabb på att pipettera med mikropipetter. Det blev ett tight tidschema för att hinna med både klyvning, PCR och gelelektrofores på de 90 min som eleverna hade till sitt förfogande för varje laboration. Fabian skrev så här när jag bad om synpunkter angående tävlingen:
”Det jag led mest av var tidsbrist under de praktiska proven: jag hann till exempel inte köra min gel i mikrobiologilabben. Att arbeta upp en färdighet med mikropipetter kan också vara till fördel”.
Även de teoretiska proven genomfördes på läsplattor där eleverna till varje fråga som inleds med en text, figur eller diagram, ska avgöra om fyra påståenden är rätt eller fel. Totalt ingick det 196 påståenden i vardera av de två teoriproven och för detta hade eleverna 3 timmar till varje prov. Även här var det alltså ganska ont om tid eftersom de flesta frågor kräver en hel del tankeverksamhet. Alexander skriver angående både de teoretiska och praktiska proven att ”många av uppgifterna var onekligen intressanta, framförallt de man kände att man hade tid att tänka igenom”.
Det uppstod en hel del problem då eleverna skulle arbeta med plattorna så det blev en hel del förseningar, men det löste sig till sist och både resultatlista och prisutdelning kunde genomföras innan vi lämnade Århus.
Eleverna var mycket nöjda med tävlingen och tyckte att de fått minnen och vänner för livet. Alexander skriver:
”Chansen att träffa och umgås med så många olika personer från så många olika kulturer och bakgrunder uppskattas stort. Jag är övertygad om att ha träffat några av kommande decenniers mest framstående vetenskapsmän och -kvinnor, och hoppas att kunna förbli i kontakt med många av mina nya vänner lång tid framöver”.
Och Fabian instämmer och berättar också att IBO 2015 har påverkat honom i hans vägval för framtida studier. Han beskriver hur imponerad han är av de andra tävlanden som har andra förutsättningar än de svenska eleverna:
”Hela veckan var en otroligt positiv och ödmjukande upplevelse och jag fick nya vänner, förhoppningsvis för livet. Det amerikanska laget gjorde stort intryck. Otroligt imponerande och härliga människor, där en av dem (som kom tvåa) hade spenderat säkerligen 1000 timmar (utanför lektionstid) under tre års tid för att förbereda sig för tävlingen”.