Sveriges framtida deltagande i Biologiolympiaden

Årets uttagningsprov till den Internationella Biologiolympiaden gjordes i år av 160 elever ifrån 16 olika skolor i Sverige. Detta kan jämföras med toppnoteringen 2013 då 335 elever ifrån 20 olika skolor gjorde uttagningsprovet. Antalet elever som gör uttagningsprovet och antalet skolor som deltar i detta tycks ha nått en bottennivå och det kan vara anledning att försöka vidta åtgärder för att vända en nedåtgående trend.

De senaste två åren har ett flertal återbud samt mycket jämna resultat i toppen, fått oss att genomföra en andra kvalificeringsomgång. Detta är emellertid ganska tidskrävande.

Fler och fler nationer

Medan Biologiolympiadens popularitet i Sverige tycks vara i avtagande så växer däremot den Internationella Biologiolympiaden så det knakar och i årets upplaga deltar 65 nationer samt observatörer ifrån fyra nya nationer; Norge, Island, Bangladesh samt Egypten. Vi har på senare år märkt en hårdnande konkurrens efterhand som tidigare nytillkomna nationer börjar bli varma i kläderna och komma underfund med hur man presterar bra resultat i tävlingen.

Sverige har hävdat sig väl

I biologiolympiader fördelar sig medaljerna så att de bästa 10 % får guld, nästkommande 20 % silver och nästkommande 30 % brons. Detta innebär att 60 % av deltagarna i en biologi-olympiad får medalj. Samma regler gäller för övriga olympiader i gymnasieämnen (kemi, fysik, matematik, programmering mm.). Om man tittar på medaljutdelningen under perioden 2006 till 2015 har Sverige under dessa tio olympiader kammat hem 19 brons- och 6 silvermedaljer. Ingen svensk har ännu tagit en guld- medalj men vi har å andra sidan ännu inte blivit helt utan medalj i någon olympiad sedan år 2000.

Vilka kvalificerar sig?

Drygt hälften av de som de senaste tio åren representerat Sverige i tävlingen, har gått det internationella IB programmet med engelskspråkig undervisning och en biologikurs med 240 undervisningstimmar jämfört med 160 för de svenska biologikurserna. Engelskspråkiga elever har dessutom tillgång till läroböcker av en kvalitet som inte finns att tillgå på svenska. Dessutom görs uttagningsprovet vid en tid på året då IB elever har gått igenom sitt kursmaterial och börjat förbereda sig för slutexamen i maj. IB:s kursinnehåll revideras emellertid vart sjätte år och innehållet ter sig numera en aning urvattnat, så det återstår att se om IB elever kommer att fortsätta prestera lika framträdande resultat i framtida uttagningsprov. Positivt med årets uttagning är att det ibland deltagarna finns elever ifrån två skolor som inte varit representerade i biologiolympiader under de senaste tio åren. Det finns hopp om livet och läran om detta.

Vad krävs för att ha en chans?

Vi som gör uttagningsprov för biologiolympiaden utgår inte ifrån några specifika kunskapskriterier, utan vi försöker designa de svenska uttagningsproven så att de som har bäst resultat i dessa även har bäst förutsättningar att lyckas i en internationell biologiolympiad. Man behöver inte vara ett vandrande bibliotek för att delta i en biologiolympiad. Det har varit en mycket tydlig trend att detaljkunskap (som numera lätt kan sökas och finnas över internätet) fått allt mindre betydelse medan förmåga till tolkning, analys och problemlösning blivit allt mer viktig. Detta är i sig inte i någon som helst konflikt med gymnasieskolans nya betygskriterier för de högre betygsnivåerna.

Man kan emellertid säga att elever med ett genuint intresse för ämnet och en mycket god analytisk förmåga och goda kunskaper i matematik, är de som har bäst förutsättningar att göra goda resultat i en biologiolympiad. Men främst av allt krävs det motivation, drivkraft och uthållighet – precis som i vanliga olympiader. För de som ska delta i en biologiolympiad rekommenderar vi att skaffa ett mer eller mindre begagnat exemplar av Campbells Biology som är engelskspråkig men som innehåller det mesta som kan förekomma på en biologiolympiad. Det är givetvis bra om en skola har denna bok på sin biologiinstitution eller eventuella bibliotek.

Hur kan man öka tävlingens popularitet?

En tänkbar lösning är att, i likhet med kemi, ha två provomgångar. Ett första uttagningsprov i vecka 6 (före sportlovsveckorna) skulle kunna innehålla relativt enkla frågor på grundläggande begrepp ifrån Biologi 1 samt delar av Biologi 2 som flertalet elever redan kommit i kontakt med. Det finns även möjlighet att här ha frågor av analytisk art som egentligen inte kräver så detaljerad kunskap utan snarare testar den slutledningsförmåga som är så viktig i en biologiolympiad. Någon gång i april efter påsklovet skulle man sedan kunna ha en andra provomgång avsedd för de elever som gjort lovande resultat i den första.

Ett utskick till landets cirka 400 kommunala gymnasieskolor om det är en bra idé att dela provet, besvarades av 4 lärare och svaren ger ingen entydig bild och orsakerna till det låga deltagandet. Utan att överdriva, kan det konstateras att inga skolor planerar sin verksamhet efter uttagningsprovet till Biologiolympiaden och att den möjlighet som står till buds ligger i att på något sätt förändra tidpunkten för det nationella uttagningsprovet samt dess innehåll.

En tänkbar orsak att många skolor väljer att avstå ifrån uttagningsprovet kan vara att många biologilärare känner att det är så stora delar av biologikursen som ännu inte hunnits med så att det därför knappast är lönt att delta i ett uttagningsprov redan i mars. De flesta skolor väljer att läsa Biologi 2 under årskurs 3 och det är förvisso så att det i uttagningsproven varit många poäng att plocka på frågor kring zoo- och växtfysiologi. Eftersom det av orsaker bortom luttrade biologilärares kontroll ofta är så att hela Biologikursens innehåll inte hunnits med i maj heller, tror jag INTE att det är en bra idé att senarelägga första uttagningsprovet.

En jämförelse med Storbritannien

Ett första uttagningsprov är tillgängligt online under ett par veckor i slutet av januari och i år var det drygt 6 000 elever som deltog i detta prov med relativt kunskapscentrerade frågor. De bästa 250 av dessa fick i april göra ett andra prov med mer analytiska frågor och de 12 bästa av dessa samlas sedan till ett träningsläger i juni varifrån de fyra bästa rekryteras att representera Storbritannien i Biologiolympiaden. Naturligtvis gör Storbritanniens deltagare genomgående bra resultat i Biologiolympiader och om man jämför resultaten med Sveriges i senaste tävlingen i Danmark 2015 så ser det ut så här (av totalt 239 tävlande):

Placering	Medalj	Nation
27	Silver	Storbritannien
58	Silver	Storbritannien
61	Silver	Storbritannien
85	Brons	Sverige
126	Brons	Storbritannien
132	Brons	Sverige
137	Brons	Sverige
148	Diplom	Sverige

Vi kan dels se att Storbritannien överlag gör bättre resultat men även att vi trots våra begränsade förutsättningar har tävlande med kapacitet att höja sig till en jämförbar nivå.

Det gäller bara att hitta dessa elever ute på skolorna och ta vara på deras talang och intresse för ämnet. Den enda fördel vi har är att vi redan i maj vet vilka fyra som ska delta och vi har således mer tid på oss att förbereda dessa för tävlingen.

För Sverige i tiden

Svenska skolor ägnar av hävd och tradition ytterst ringa resurser åt elever med stark motivation och intresse för skolämnen i allmänhet och biologi i synnerhet och det stora flertalet skolledare har väl andra sorger och bekymmer än huruvida en skola ska prestera toppresultat i biologi. Ett 20-tal riksrekryterande spetsutbildningar finns på försök och av dessa är 2 inriktade på Biologi; Marinbiologi i Lysekil samt Bioteknik i Uppsala.

Varför Skolverket valt innehållet i Biologi 1 och 2 på nuvarande sätt är ett mysterium, eftersom Biologi 1 innehåller de svårare och mer kunskapskrävande delarna av biologi (genetik, ekologi och evolution) och att det, till skillnad ifrån Kemi 2 och 1, egentligen inte finns någonting i Biologi 2 som bygger på det man lärt sig i Biologi 1. Man kan, åtminstone teoretiskt sett, läsa Biologi 2 före Biologi 1, men man kan med nuvarande regler inte sätta betyg i Biologi 2 förrän man betygsatt Biologi 1.

Om nu en skola, rent hypotetiskt, skulle vilja prova möjligheterna att nå goda resultat i uttagningsprov till Biologiolympiaden, tror jag att optimal effekt skulle nås om kurser fick lov att läsas i följande ordning:

Årskurs 1:	Kemi 1 – innehåller många centrala begrepp som är nödvändiga att förstå Biologi på gymnasienivå.
Årskurs 2:	Kemi 2  samt Biologi 2  – Biologi 2 lägger en bra grund med cellbiologin och vidare studier i humanfysiologi och växtfysiologi kan återkoppla till Kemi samt cellbiologin. Här finns en otrolig potential i att läsa Kemi och Biologi parallellt.
Årskurs 3:	Biologi 1 – allt det svåra inom biologin som kräver kunskaper i kemi och matematik tas upp i denna kurs. Ekologin måste av klimatmässiga skäl läsas antingen i september eller, i södra Sverige, möjligen i maj.

Biologiolympiaden och dess uttagningsprov innehåller relativt lite av etologi och biodiversitet, så har man bara hunnit med genetiken och molekylärbiologin i Biologi 1 till i mars (och läst Biologi 2 i årskurs 2), så har man täckt in ungefär 80 % av de frågor som kan förekomma i ett uttagningsprov. Frågor kring etologi och ekologi är dessutom ofta av sådan art att de kräver analytisk förmåga snarare än detaljerad kunskap i ämnet.

Men, som sagt, ovanstående är en hypotes och i nuläget är det inte mycket annat vi kan göra än att anpassa oss efter rådande verklighet och undvika frågor och uttagningsprov av alltför avskräckande utseende. En av de frågor som visade sig vara svårast i det senaste uttagningsprovet var faktiskt frågan om blommans olika delar (!)

Återväxt är viktigare än tillväxt

Kommunaliseringen av den svenska skolan har lett till en rik flora av friskolor, i synnerhet i kommuner där den kommunala skolan av olika anledningar inte fungerar så väl. Vissa av dessa bedriver undervisning på gymnasienivå och kan det vara lönt att gå ut med information även till de friskolor som har gymnasieprogram med en inriktning som är relevant i sammanhanget. Exceptionellt begåvade biologielever kan i princip finnas på vilken skola som helst i Sverige och vi vet inte hur stort mörkertalet är. Det framgår emellertid tydligt ett antal skolor som år efter år återkommit med deltagare i Biologi-olympiadens uttagningsprov. Så plötsligt försvinner sådana skolor, en efter en, och kanske beror detta på att en kunnig, entusiastisk och drivande biologilärare gått i pension och att det inte funnits kvar någon med samma intresse för tävlingen. Efterhand som en åldrande kader av biologilärare går i pension är det givetvis vitalt att dessa ersätts av nya sådana med ett brinnande intresse för ämnet.

I Finland är det inte så ovanligt att deltagare i biologiolympiaden utbildar sig till biologilärare men av någon anledning tycks detta ännu inte vara lika populärt i Sverige. Och även om en entusiastisk biolog skulle gå hela den långa vägen till utbildad biologilärare, så finns det starka krafter inom skolorna som vill få dessa att göra annat än att undervisa i just biologi. Jag och många med mig kan även vittna om att de tidsmässiga marginalerna för uttagningsprov blivit alltmer beskurna efterhand som lärares arbetsbörda ökat i omfattning. Man kan därmed säga att kärnan av den svenska skolans generella problem även är våra problem eftersom biologin knappast kan existera som en oberoende ö inom en skola i förskingring. För den svenska skolan i stort, kan således medaljer i en biologiolympiad vara av lika stort värde som att bronsera navkapslarna på en bil som inte gått igenom besiktning. Antagningsenheter vid svenska universitet bryr sig knappast om medaljer i en biologiolympiad, men för de fyra elever som deltagit i en olympiad kan evenemanget i bästa fall ha stor betydelse och öppna porten till Oxford, Cambridge eller något annat välrenommerat utbildningscentrum ute i världen. Sedan kan det ju även för en biologilärare vara uppiggande att få med en av sina elever i en biologiolympiad – i synnerhet om de gör bra ifrån sig. Skolledare tenderar numera att vara PR-folk snarare än pedagoger och huruvida det även ligger ett PR-värde för den skola som haft med en elev i en olympiad, överlåter jag därför åt andra att besvara.

/ Mats Carlberg